försök att le, även om det gör riktigt ont.

Livet känns så otroligt tungt vissa stunder. Nästan ovärt.
Jag tänker på dom värsta sakerna som kan hända mig istället för dom positiva.
Så fort jag börjar tänka på något så får jag bara fram allt det negativa med det hela.
Allt är tungt just nu, allt med skolan, osv. Jag skjuter upp allt, och bara låter det vara.
Var är den gamla glada Johanna? I skolan känner jag mig inte som mig själv, jag känner mig inte alls som den Johanna jag alltid har varit innan.

-han säger att han gillar dig.
jag blir glad ena stunden men andra stunden så börjar jag tänka, tänka på allt de negativa.
Jag ligger vaken på nätterna, funderar & funderar, hur kommer morgondagen bli? kommer någon få reda på det? är allt mitt fel?
Jag har bara lust att dra något gammalt över mig, gräva ner mig, endast för att sluta tänka.

-deppmode, var bara tvungen att skriva av mig lite. Ni får stå ut.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback